Grannjävel alltså! Suck. Och nu var det inte grannen under utan grannen bredvid. Inte grannen som sjunger utan den andra. Kvart i 4 (!!!!) började det bråkas (???) hos grannen. Eller, det var ett jäkla liv i alla fall. Det skreks, och skrattades, tjoades och tjimmades.
Ja, självklart vaknade jag. Fantastiskt härligt! Hon som bor där (ja, jag är rätt säker på att det var en hon som skrek på resten att vara tysta) försökte i alla fall få dem att lugna ned sig. Gick sådär. Eller alltså, efter en kvart var det rätt tyst därinne. Ja, i en kvart alltså… Så från kvart i 4 till 7-tiden har det varit liv fram och tillbaka.
Mindre nöjd Anna! Så när klockan ringde kl 6 för att jag skulle bege mig till gymmet var jag inte riktigt på topp. Det får bli att träna efter skolan istället. Fanns inte en chans att jag skulle klara att ta mig upp då och orka träna. Bättre att skjuta på det.
Och helt ärligt kan jag inte förstå grannen Toni som ALDRIG hör sina grannar. Är det bara jag som hör exakt allt mina grannar har för sig? Fick jag absolut sämsta lägenheten i det här bytet eller vad…?
Våga Drömma 