Etikettarkiv: förhoppningar

Framtidsutsikter?

Även om jag har jobb nu så spretar tankarna åt alla möjliga håll för framtiden. För allt är ju inte säkert att det kommer vara så här för alltid. Eller för alltid är ju lite för mycket begärt ändå, men ni förstår väl poängen? Att allt är osäkert känns det som att det bevisas i min omgivning hela tiden. Det finns liksom inga garantier. Så det är bara att börja planera framåt lite.

Men det tar emot. När jag väl känner mig hyfsat rotat måste jag ta tag i allt det där återigen. Och det vill jag inte. Verkligen inte! Så därför blev jag lite glad idag när PJ säger ”ja, men då kan ingen av oss ta semester den veckan eller veckan innan för då har vi massor att göra” om två veckor i augusti till mig och min kollega.

Det är ju en liten bekräftelse men jag vågar ännu inte ta något på allvar. För inget är ju som sagt helt hundra ännu… Men med sådan små bekräftelser lite omvartannat stärker ju mina förhoppningar minst sagt. Och förhoppningsvis kan jag få den där slutliga bekräftelsen ganska så snart :)

Lämna en kommentar

Under Våga drömma

Nervositeten tränger sig på

Ja… Nu är det snart dags att ge sig iväg. Och självklart kommer nervositeten och stressen nu. Den jag lyckats förtränga under dagen. Men nu var det dags för den alltså… Men det kommer nog gå bra ändå. Hoppas jag. Som sagt så är det väl lite bra med nervositet ändå. Så man skärper sinnena och så. Eller så är det bara något jag hittat på för att det ska kännas bättre… ;)

Aja. Det får bära eller brista helt enkelt. Förhoppningsvis bär det. Gäller väl att bara köra på. Så som jag brukar. Bara vara mig själv typ, fast lite lite bättre än vanligt. ;) Haha. Receptet på framgång? Well, det lär visa sig snart… Annars är det ju alltid bra övning. Det är så jag får se det lite. Inga förväntningar eller förhoppningar, det är så jobbigt när det inte går vägen då. Man kan ju vara positiv ändå! :)

Som Albin sa till mig tidigare i veckan ”Det är bara att gå dit och briljera!”, så det är vad jag ska göra nu :)

1 kommentar

Under Våga drömma

Klädbekymmer

Ja, som vanligt känns det som. Blir nog så att pappa tar stora resväskan imorgon när han ändå ska röra sig söderut och kan lämna den i lägenheten så slipper jag släpa den till helgen. Jätteskönt! Men det ger även vissa problem imorgon. Jag har ju inte riktigt bestämt mig ännu vilken klädsel jag ska ha, och jag kan ju inte släpa hur mycket som helst norrut direkt.

Eller egentligen har jag ju bestämt mig. Det är mest detaljer som det handlar om nu. Så som vilken färg det ska vara och om det är kofta eller kavaj. Och sen blir det ju väldigt rörigt om jag imorgon känner att det jag tänkt ut inte passar ALLS! Nä, lite reservkläder får jag nog behålla. Och ja, lite kläder ska ju ändå med norrut så då kan ju reservkläderna räknas dit va?

Äh, förhoppningsvis känns det jag tänkt ut superbra imorgon. Annars får jag ju lösa det. Och nej det är inte ett alternativ att vänta med att packa väskan till jag har klätt på mig då pappa åker sviiiintidigt imorgon. Typ strax innan jag tänkt gå upp… Så det blir lite svårt faktiskt. Och att prova idag är inte heller ett alternativ, då har jag säkert ångrat mig till imorgon…

1 kommentar

Under Våga drömma

Så typiskt!

Här har jag gått och väntat på ett samtal hur länge som helst (känns det ju som, men inte riktigt så egentligen) och tror ni inte det ringer när jag står och diskar? Haha. Telefonen ligger alltså två meter ifrån mig men ändå hör jag inte. Hur lyckas jag?

Well, det var väl ungefär som jag väntade mig. Och det kommer nya chanser. Det vet jag. Bara det att det här hade varit helt fantastiskt, en chans som antagligen inte kommer igen på ett tag. Det där tumhållandet var ni himla dåliga på alltså! ;)

Äh, som sagt ny chanser kommer och troligen kommer väl telefonen ligga inom räckhåll då också utan att jag hör den. För det är ju typiskt mig…

Lämna en kommentar

Under Våga drömma

Hemma :)

Äntligen sitter jag hemma hos föräldrarna. Helt slut är jag efter att ha spenderat 12 timmar on the go. Inget jag är van vid längre riktigt. Haha.

Har varit en händelserik och spännande dag. Kan bidra till att jag är helt slut. Det var himla kul att träffa Lisa igen. Mysig fika och sedan blev det lite rundvandring i inredningsbutiker. Hur kul som helst! Får snart träffa henne igen då det blir brunch hos Karin på söndag. Ska bli kuuul :)

Inga roliga besked ännu. Eller rättare sagt inga besked alls. Inte helt oväntat heller. Tummarna får ni hålla ett tag till alltså ;) (och nej, jag tänker inte berätta vad det handlar om – tror lite att det ger otur…) Förhoppningsvis kommer besked i början av nästa vecka. Så väntar ytterligare lite med att beställa resan hem till byn.

Är sjuuuuukt hungrig nu! Har ju inte ätit ordentligt sedan lunch. Är van vid liiiite bättre mathållning än såhär, plus att jag inte brukar vara på språng riktigt såhär ofta heller… I Jönköping är jag inte riktigt på stan från 9 på morgonen till 19 på kvällen. Framförallt för att inget är öppet så länge. ;)

Lämna en kommentar

Under Det är så det är

Jobbpepp

Har pratat lite (öhm, nästan en timme) i telefon med Ellen. Som vanligt blir det en del peppande för jobbsökandet. Vi söker båda för fullt och i alla fall jag sitter och stressuppdaterar både mail och platsbanken för att få svar eller hitta nya möjligheter. Självklart är även Google en av våra bästa vänner just nu.

Men det går segt. Varför kan inte jobben bara hoppa upp framför näsan på oss? Hade varit såååå mycket lättare då. Varför är det ingen som springer med jobberbjudanden åt oss? Vi är ju trots allt jävligt bra båda två… Eller har jag för höga tankar om mig själv nu?

Ett gäng ansökningar har i alla fall skickats ut nu på förmiddagen. Någon av dem borde ju ge napp kan man ju tycka i alla fall. Segt bara när det är lång ansökningstid kvar på en del av de annonserade jobben. Det betyder ju att det kommer dröja ett bra tag innan jag får besked. Helst hade jag velat ha besked fem minuter efter jag skickat min ansökan, men jaaa… De förhoppningarna får jag väl stryka. Haha. Men att det kan ta upp till 10 veckor hos vissa är ju förbaskat segt, och det är alltså EFTER ansökningstiden gått ut… Det är ju en halv evighet ju!!!

Haha, roligast nu var ju att jag faktiskt fick svar 5 minuter efter jag skickat in. Dock inte att jag fått jobbet utan bara hur processen går till… Well well, alltid något :)

Lämna en kommentar

Under Våga drömma

”Jag blir så glad varje gång jag ser dig”

Vad glad man blir när man får höra sådant! Idag var det Body balance-instruktören som sade det. Jag blir så glad av henne! Hon är riktigt duktig och kul att hon lägger märke till en. Synd att man inte får höra sådant oftare. Hmpff… Äh, får väl kanske vara glad för det lilla?

Instruktören har i alla fall sått ett liten idé hos mig så har nu skickat iväg ett mail. Får se om det leder till något. Vore i alla fall hur kul som helst! Även om jag själv inte är helt insåld på idén ännu. Men blir mer och mer sugen på det.

Har även skickat iväg ytterliggare ett mail och hoppas på lite tur. Sådana kontaktsöksmail typ… Så det kan gå hur som helst. Att jag i samma mail även kritiserar hemsidan är väl kanske inte supersmart men det visar lite på vad jag kan också. (Inte så att jag sågade den eller så, men jaaa… En chansning så får vi se…)

Och jag vet att det finns några där ute som hatar när jag skriver så hära, men det får vara så nu. Vill ju inte att andra ska ha massa förhoppningar och förväntningar på mig. Räcker med mina egna…

Lämna en kommentar

Under Våga drömma

Jobbsökande

Åhhh vad jobbigt det är att skicka jobbansökningar egentligen! Varje brev och CV måste tweakas lite för varje jobb, så det är mycket i word och sortera de olika ansökningarna så rätt brev hamnar i rätt mail och så vidare… För det är inte jättelika jobb jag sitter och söker nu direkt.

Sedan är det den stora problematiken med; vad fan är det jag egentligen vill göra? Varje gång jag ser en annons är det något i den som fångar mitt intresse, även om det kanske är något som jag tidigare inte varit så intresserad av…

Det är så svårt! Det finns så mycket som är roligt och som jag vill utvecklas inom. Och sedan måste jag på något vis sälja in mig själv på ett bra sätt. Visa att jag kan verkligen det här om någon tar sig tid att tro på mig och ge mig chansen. Det svåraste är ju att komma förbi till en intervju. Vid en intervju kan jag visa vad jag kan på ett bättre sätt.

Även om jag nu förstått att Berghs är den ”snabba” lösningen till ett jobb. Synd bara att det är ett par 100-tusen som ska ”investeras” i det, samt ytterligare ett par år i skolbänken. Inte något jag är vidare sugen på egentligen. Men samtidigt, det kanske är enda sättet att nå dit jag vill?

Lämna en kommentar

Under Våga drömma

Att få ett nej

Dags att vänja sig tror jag vid att bli nekad jobb nu tror jag. Inte direkt något jag vill vänja mig vid egentligen, men hur mycket till val finns det när man inte har så mycket erfarenhet? Det jobbigaste tycker jag är att få ett nej utan att få gå på en intervju. För varje intervju ser jag som en framgång och en lärdom. Men att bara få ett nej på sin ansökan hjälper mig inte direkt i mitt fortsatta sökande.

Jag tror även att om jag väl kommer till intervju så kan jag lyckas rätt bra. För där spelar meriterna inte längre så stor roll, utan det är mer kring person och förmåga att uttrycka sig. Och där tycker jag att jag kan göra det bra. För är det något jag kan så är det att babbla på.

Men jaaa… När det redan finns massa andra som har erfarenhet och jobbat inom branschen i flera år är det svårt för mig som (snart) nyexad att faktiskt lyckas. Jag hoppas dock jag hittar en arbetsgivare som tror på mig och min förmåga. För även om jag inte har jättemycket erfarenhet så är jag beredd att jobba rumpan av mig bara jag får ett jobb som passar mig! :)

Lämna en kommentar

Under Våga drömma

Jobbsökande

Får några ryck ibland och sitter och skickar ut massa ansökningar till höger och vänster. Har några kontakter som jag nu börjat dra i igen. Något som har resulterat i ett möte på en stor byrå i Stockholm. Troligen har de inga jobb till mig, men förhoppningsvis kan de SKAPA ett jobb till mig. Hehe. Det är lite den vägen jag går nu. Verkar fungera bättre än att svara på annonser i alla fall…

Det är extremt påfrestande tycker jag att dra i sina kontakter. Verkigen skitjobbigt! Jag känner mig så himla dum som är på dem om jobbmöjligheter och ifall de har några kontakter. Fast samtidigt kan de ju bara säga till mig att lägga av om jag blir alltför jobbig och påfrestande. Det är inte så att jag tvingar dem att ta sig tid för mig. (Förutom personen jag ordnat ett möte med. Hehe, fast det var ju hans idé från början…)

Fast de har ju alla varit i samma situation som mig. Även om jag vet att några av dem inte har akademisk bakgrund. Hittills har alla varit snälla och stöttande och i vissa fall även hänvisat mig vidare till andra personer. Bra det här med nätverkande tror jag. Särskilt i en bransch som denna… Har nu sökt en praktik-kurs till sommaren också, så att jag har ”råd” med en obetald praktikplats och kan ta CSN för det. Är väl rätt smart ändå?

Lämna en kommentar

Under Våga drömma