Etikettarkiv: duktig flicka

Missnöjd…

Trodde ju sommaren skulle starta bra. Och det har den ju. Egentligen. Men när allt flyter på kommer det ju alltid ett bakslag. Den här gången i form av studieresultat.

Jag är ju högpresterande. Jag vill nå högt. Och blir besviken när jag inte gör det. I många fall kan jag förbereda mig på besvikelsen, speciellt efter dålig förberedelse eller slapphet från min egna sida. Men ibland så förväntar jag mig ändå bra resultat.

Som nu. Jag var inte supernöjd med det vi presterat, men samtidigt var det ett grupparbete och det är inte lika lätt att prestera bra då. Man blir så himla bunden av andras prestationer. Jag hatar sånt! Jag vill kunna styra HELT över mitt betyg. Alltså det jag gör ska jag betygsättas på, inte vad någon annan gör. Aja, nu är det som det är… Vi blev ju godkända i alla fall, det är väl det som är huvudsaken?

O kritiken var ju faktiskt bra ändå… Men missnöjd o besviken är jag ändå… Bläää…

Annonser

Lämna en kommentar

Under Det är så det är

Att våga släppa

Är extrem perfektionist. Har väl med ”Duktig Flicka”-problematiken att göra.

Tycker det är riktigt svårt att släppa texter jag arbetar med. Grafiska saker och layout är mycket lättare. Där ser jag ingen prestige på samma sätt. För det är något nytt för mig.

Men när det gäller texter är det skitsvårt!!!

Det är inte det att jag tror jag är dålig på att skriva egentligen. Utan jag är medveten om mina färdigheter ändå. Jag vet att jag kan. Jag har en talang för det skrivna ordet.

Men likt förbannat kan jag inte bli nöjd med en text! Jag kan helt ärligt sitta i flera timmar med att bearbeta en text på cirka 2-300 ord (som mina blogginlägg alltså). Inte är det några stora förändringar som görs heller. Det är ett komma som tas bort där, en mening som flyttas på sin höjd, ett ord som tas bort, en mening som är fel. Egentligen saker som lika väl kunde ligga kvar som de är. Förändringen är inte livsviktig. Det är ingen som kommer dö ifall jag låter det vara.

Men trots det sitter jag alltså i timtal för att bearbeta och redigera. Stört? Ja lite skulle jag nog säga.

Nu på praktiken (där jag är som copywriter) är det än svårare. Nu måste jag visa mitt bästa för min handledare. Men jag känner mig så dum som kan sitta i timtal utan att något händer.

Jag måste lära mig att släppa! Att inse att det kanske duger som det är? Duger det inte lär jag få höra det. Men det är väl det där med att jag har talangen, o jag vet vad jag kan. Och därför måste jag även visa det!

(Det konstiga är ju att mina bloggtexter läser jag ALDRIG igenom. Jag skriver och klickar på publicera… Kanske något jag borde ta till mig i ”yrkeslivet” med?)

1 kommentar

Under Det är så det är

Duktig flicka

Läste en fruktansvärt bra debattartikelt på Aftonbladet precis. Läs den här.

Jag känner igen mig så mycket i det hela. Har alltid varit högpresterande. Försökt göra bättre än vad jag kan. Det bästa har aldrig varit nog. Pressen har som tur var minskat med åren. Eller njaa… Lite iaf. Men det mesta kommer inifrån en själv.

Som de skriver i debattartikeln känns det som ens höga ambitioner och resultat inte får något genomslag. Det är helt plötsligt något fel att prestera bra. Och framförallt att vilja förbättra sig själv.

Inte det att jag inte fått höra att jag gör saker bra, inte det. Men samtidigt som det sägs kommer alltid en kommentar i stil med ”Man behöver inte alltid prestera på topp”. Öhh, VA?! Kan jag inte bara få feedback o uppmuntran över mitt engagemang och höga ambitioner?

Nej, det ska alltid vara något om att man ska lugna ner sig. Varför kan inte vi ”Duktiga Flickor” (eller PrestationsPrinsessor som debattörerna skriver) få lite credd för det vi faktiskt gör?

Lämna en kommentar

Under Stanna upp